Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/huggse/public_html/davanna/wp-includes/cache.php on line 36

Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/huggse/public_html/davanna/wp-includes/query.php on line 21

Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/huggse/public_html/davanna/wp-includes/theme.php on line 508
Davannas resa grandisimo 2008 » Blog Archive » Fyratusenmetersklubben

Fyratusenmetersklubben

Innan Bolivia-stämpeln i passet ens hunnit torka så kastade jag mig i en taxi och hojtade “Vamos a el aeropuerto, por favor! Rapido!” Två timmar senare satt jag på ett snajsigt inrikesplan till Santa Cruz. Dagen efter flög jag vidare ned till Sucre. Swischswisch - halva Bolivia avklarat! Men orsaken var varken tidsnöd, harighet eller ett försök att hålla budget i superbilliga Bolivia. Nej, flygandet var ett taktiskt beslut eftersom stora delar av norra Bolivia var översvämmat och det hade ryktats om många inställda bussar. Och det visade sig stämma eftersom jag kom ikapp ett antal turistas som jag träffat långt tidigare.

Santa Cruz var förresten inte så spännande (som en blek kopia på Barcelona ungefär). Förutom då taxiresan från och till flygplatsen. Samma tandlösa gubbe bakom ratten båda gångerna, ösregn, bråttom och trasiga vindrutetorkare. En så kallat äkta upplevelse.

Sucre - aah, äntligen lite svalka. Tvåtusensjuhundra meter över havet och en låg luftfuktighet fick det att kännas som en försommardag hemma. Luvtröja på! Men såklart lyckades jag ändå bränna min arma hud igen.

I ”la ciudad blanco” softade jag runt bland de vitrappade kolonialbyggnaderna, drack koka-te och kaffe (med så sjukt mycket mjölk i att det blev skinn på!), surfade INTERNET för 0,5 balubas i timmen, köpte en textilier som tagit tre månader att väva och som säkert är skitful när jag hänger upp den hemma, tittade på världens största samling dinosauriespår och var på marknaden i Tarabuco där Johanna shoppade loss och indianerna skrattade åt Davids frisyr.

Som vanligt umgås jag bara med sällskapssjuka gringos och på vår yppersta utpost Joyride hade jag tre-gånger-par-middag med två ozzies (Luke och Sharon) och två tyskar. Kyparen blev grymt impad när jag beställde en flaska vin för 90 spänn, då fattar ni kanske hur billigt det är i Bolivia. Under middagen snackade vi bland annat om mitt nästa resmål - gruvorna i Potossí. I berget där finns världens största silverfyndighet och spanjackerna slet tydligen ihjäl åtta miljoner slavar där på 1600-talet. Tysken var lite putt över att det massmordet inte var mer allmänt känt men jag avstod från att öppna den krutdurken till diskussion. Det hade garanterat slutat med klassikern “You started it! You invaded Poland!!”.

Två dagar senare, efter en oerhört vacker (och smidig) busstur till Potossí sa befann jag mig på Miner´s market och gjorde mig redo för misärturism i gruvan. På marknaden skulle man köpa presenter till gruvarbetarna. Dynamit, Guabira (96 %-ig sprit, för förtäring!) och koka-blad - skön kombo. Lite av presenterna behöll jag själv. Inte dynamit dock, även om det var lockande.

Livet i gruvan var inte särskilt upplyftande. Inte koka-bladen heller dessvärre. De mosade bladen (plus den aktiverande askan) smakade dock läckert av saltlakrits och fick kinden och tungan att domna bort lite lätt. Men hellre färsk koka på tanden än en ljummen Loka i handen! Kanske har kokan större effekt på kommande höghöjdsvandringar. 

Kolla bilderna här! »

2 kommentarer to “Fyratusenmetersklubben”

  1. Maja säger:

    Hey, lever ni? Den sista bilden sag ju lite otack ut. Ar inte koka en drog? Eller det kanske ar mer som nikotin. Och det ar alltsa ingen vidare effekt pa bladen. Hur manga blad tuggade ni? Tuggade ni enligt Juans instruktioner?
    Ni verkar traffa manga dar, ar det sa att alla som reser runt hanger med varandra eller? Att alla utlanningar ar som en enda stor familj.
    Sjalv ska jag snart till en tairesturang med Julia och hennes brorsa Tim. Och imorgon ar det easter egg hunt. Barn kommer springa runt i faltet brevid varat hus och leta godis. Sedan blir det middag hemma hos nana, barnens mormor.
    Ha det!
    Kramar Lillsyrran Maja

  2. Maja säger:

    Och just det, det blev ingen gron ol, det sag for ackligt ut. Jag drack normal ol.

Lämna en kommentar